tisdag 22 juni 2010

En utredning kring Rindö vattenhall

Sammanfattning

Det här blev en lång text, så jag tänkte kosta på mig en uppdaterad sammanfattning för den som inte orkar läsa hela: nedan finns en blandning av fakta, antaganden och resonemang som Moderaterna i Vaxholm har uttryckt är viktiga att ta hänsyn till när man diskuterar Rindö vattenhall - ur perspektivet huruvida kommunen borde äga och driva den, eller inte.

Men: för att kunna nå en bredare enighet och acceptans kring vilka fakta och antaganden som bör gälla för en upplyst diskussion, så har tekniska utskottet nu beslutat att tillsätta en mer omfattande utredning som ska ta reda på dessa olika sakförhållanden. Denna utredning ska genomföras av en oberoende part där Föreningen Rindöborna kommer vara del av styrgruppen, tillsammans med både politisk majoritet, opposition och tjänstemannaorganisation.

Resonemanget som följer ska ses som den politiska problematisering som Moderaterna gjort när vi har dragit slutsatsen att vi inte kan prioritera att driva och äga en simhall - vare sig på Rindö eller någon annanstans i kommunen.

Ekonomi

För att kunna göra en ungefärlig uppskattning av vad det skulle kosta att driva Rindö vattenhall som en kommunal anläggning, måste man kunna göra kvalificerade uppskattningar på tre områden:

- Hur mycket driften kostar varje år
- Hur mycket underhåll hallen behöver under överskådlig framtid
- Hur mycket hallen kostar för kommunen att anskaffa

När man har tagit reda på dessa tre siffror kan man ta fram nettokostnaden för att driva hallen varje år, inklusive "lokalhyra" och reparationer. Det är den verkliga kostnad som behöver betalas av skattebetalarna.

Driftskostnader

Nedan i texten finns exempel på driftsnetton för olika anläggningar i Storstockholmsområdet. Bilden blir något mer komplicerad eftersom vissa tillgängliga siffror exkluderar lokalhyror och andra reparationsbehov. I vissa kommuner så sjunker kostnaderna av det faktum att hallarna är avskrivna, och därför att medel för framtida helrenoveringar/ombyggnationer inte belastar dessa resultat.

För att rimligt kunna uppskatta driftsnettot av Rindö Vattenhall bör man även ta hänsyn till att bassängen bör ha bland de högsta uppvärmningskostnaderna, dels eftersom vattenvolymen sannolikt är störst av alla hittills jämförda hallar, och dels eftersom hallen byggdes innan oljekrisen (ur energieffektivitetssynpunkt).

Dessutom blir driftsnettot självfallet påverkat av antalet årsbesök. Jämfört med i stort sett alla andra hallar så blir ju det omedelbara upptagningsområdet för Rindö Vattenhall begränsat, och även det område där det inte finns något närmare alternativ. Ett högt antagande om cirka 15.000 årsbesök placerar ändå Rindö Vattenhall självfallet bland de hallar som får lägst antal besök.

En låg uppskattning är därför att tro att nettokostnaderna exklusive renoveringskostnader blir 3 Mkr/år. Detta ska jämföras "billigaste" hallen Hallstavik (2,3 MKr) som är en mindre (16 m) och helt avskriven bassäng, med relativt många besökare (48 min till Norrtälje och alternativ runt omkring saknas), eller kanske med Näckenbadet (4,7 MKr). Näckenbadet är en 25-metersbassäng i Saltsjöbaden som tillsammans med en mindre undervisningsbassäng har ungefär samma vattenvolym som Rindö Vattenhall. Befolkningsmängd och det geografiska upptagningsområdet kan kanske mest liknas med Rindö och resten av Vaxholm, med relativt få besökare.

Underhåll

Till driftskostnaderna behöver läggas kostnader för renoveringar. Det finns olika åsikter om hur omfattande detta renoveringsbehov är, men Skanska och tekniska förvaltningen har uppskattat renoveringskostnaderna till 25-45 respektive 30 MKr. Detta skulle innefatta renovering av bassängstruktur, rening, omklädningrum och ventilation. Vi tror att 30 MKr är en balanserad uppskattning i sammanhanget, och investeringen ska dessutom ses i ett 30-årsperspektiv.

Om man renoverar lokalen för 30 MKr inom överskådlig framtid och skriver av detta under 30 år, så blir den resultatpåverkande kapitaltjänstkostnaden på 2,3 MKr/år. Skulle någon tro (till skillnad ifrån de ovan tillfrågade sakkunniga samt andra bedömare i branschen) att bara hälften behövs, så kan man halvera denna siffra.

Anskaffning

Vasallen äger idag Rindö vattenhall och marken runt omkring, vilket man i sin tur köpt ifrån staten. Vasallen kalkylerar sina intäkter för område 6 till uppskattningsvis 46 miljoner kronor. De värderar denna del som den allra attraktivaste och värdefullaste delen av området, och kommer inte "ge bort det för en krona". När man frågar Vasallen hur de ser på en eventuell försäljning så kan de inte ge något entydigt svar vad gäller denna prislapp i förhållande till de 46 miljoner de skulle vilja ha "rakt av". Detta beror ju naturligtvis på i vilken utsträckning man som ersättning skulle kunna planlägga bostäder på andra delar som idag är tänkta som gles bebyggelse/grönområden och i vilken mån man skulle kunna bygga vissa delar av byggrätterna på det aktuella området. En direkt konsekvens av att bygga någon annanstans är förstås att snittpriset per bostad går ner, eftersom marken inte är lika attraktiv där.

En uppskattning skulle kunna vara att man vill ha 20 MKr för Rindö Vattenhall samt tillräckliga ytor för parkering till densamma. Med samma kapitaltjänstkostnader som ovan ger detta 1,5 MKr/år i kostnad.

Totalekonomi

Att driva Rindö Vattenhall kommunalt kommer med ovan gjorda antaganden kosta 3 + 2,3 + 1,5 MKr/år = 6,8 MKr/år. Denna siffra kan bli högre: skulle hallkostnaderna motsvara de i Näckrosen behövs 1,7 MKr/år ytterligare - och skulle Skanskas övre prislapp (45 MKr) behövas för renoveringarna så behövs 1,1 MKr/år till. Totalt då 9,6 MKr/år.

Om man å andra sidan skulle tro att hallen under 30 år kommer klara sig med 15 MKr i totalt renoveringsbehov, och att man får hallen och marken för 10 MKr, så får man på en prislapp på 4,9 MKr/år.

Kärnverksamhet

En diskussion om huruvida Rindö vattenhall borde ägas och drivas i kommunal regi måste innehålla och diskutera vad kommunens huvuduppgift är. Huvudfokus är att vi ska leverera bästa möjliga skola, barnomsorg och äldreomsorg till lägsta möjliga kostnad. Vi lyckas relativt bra med dessa olika uppgifter - i vissa fall till och med mycket bra. Utöver detta så har kommunen huvudansvar för markplanering, och en mycket viktig roll att spela för fritid och kultur.

En kommunalt driven vattenhall tillhör inte kärnverksamheterna, utan skulle falla in under "fritid och kultur". Under "Fritid och kultur" så inryms samtlig sådan verksamhet såsom kulturskola, bibliotek, föreningsbidrag och kostnader för nyttjande av våra idrottsanläggningar, allmänna lekplatser, fritidsgårdsverksamhet, friluftsområden och en hel del mer. Den totala budgeten för detta 2008 var 12,7 MKr. Detta ska jämföras med de 6,8 MKr/år som Rindö Vattenhall skulle kosta att driva.

Prioriteringar och tillgänglighet

Att prioritera en ny verksamhet för 6,8 MKr inom befintliga ramar ryms såklart inte - det skulle ju innebära att man till exempel var tvungen att lägga ned biblioteket, fritidsgårdsverksamheterna, kulturskolan och mer därtill. Vi uppfattar det som att Vaxholmsborna tycker att befintliga verksamheter är värda sitt pris. Alltså måste en sådan verksamhet om 6,8 MKr finansieras via skattehöjning eller utebliven skattesänkning om utrymme för sådan skulle finnas.

6,8 MKr innebär cirka 30 öre kommunalskatt. För en familj där den ene tjänar 28.000/mån och den andre 39.000/mån så blir det 2412 kr/år eller drygt 200 kr/mån. Och denna prislapp ger ju inte "gratis bad", utan just möjlighet att kunna välja Rindö Vattenhall bland andra alternativ.

All kommunal verksamhet måste också planeras och prioriteras utifrån de förutsättningar som råder regionalt. Vad gäller tillgång till simhallar så finns ett stort utbud simhallar på mindre än 30 minuters bilfärd ifrån centrala Vaxön. Det tar 23 minuter till Runöbadet, 26 minuter till Mörbybadet och 27 minuter till Vallentunabadet. Till Rindö Vattenhall tar det 21 minuter givet 5 minuters väntan på färjans avgång. Jämför man de kollektiva restiderna så tar alla resor som kräver bussbyte till Rindö minst 29 minuter (till buss 688), och typresan till Mörby 27 minuter. Cirka 85% av Vaxholms befolkning bor på Vaxön eller västerut.

Ovanstående belysning av tillgängligheten, och det faktum att vattenhallen ligger på Rindö, är dock inte på något sätt avgörande för vår inställning att kommunen inte bör prioritera att äga och driva en vattenhall. En motsvarande hall på Vaxön (med högre tillgänglighet för en större befolkning) hade med samma prislapp fortfarande varit en mycket kostsam prioritering givet kommunens olika behov och tillgänglighet på simhallar i vår närhet.

Just på området fritid och kultur behöver vi göra satsningar både på fritidsverksamhet för ungdomar på just Rindö och Resarö. Och vad gäller de kommunala kärnverksamheterna så kommer vi behöva säkerställa mer ytor för både skola, äldreomsorg, skolidrott och förskola under de närmaste åren.

Nästa steg

Det finns vitt skilda uppfattningar om vad Vattenhallen skulle kosta att driva för Vaxholms stad eller en kommersiell entreprenör, och också mycket varierande uppfattningar om vilket renoveringsbehov hallen har inom överskådlig framtid. För att kunna få en överenskommelse emellan olika intressenter om vilka faktiska omständigheter som råder, tror vi det är viktigt att låta en oberoende part genomföra en utredning om en realistisk driftsbudget, renoveringskosntnader och anskaffningskostnader. En sådan utredning måste tillsättas och drivas på ett sådant sätt, att resultatet kan respekteras av samtliga parter. När resultatet av en sådan utredning finns kan Vaxholms olika politiska partier ta ställning utifrån detta.

2 kommentarer:

Per sa...

Jag publicerar här en kommentar ifrån Anna-Stina Apeltun som inte har något Googlekonto eller OpenID. Anna-Stinas kommentar:

"Det var så krångligt att skriva in kommentar till din blogg, så det är nog därför ingen skriver till dig.
Det gäller Vasallens tilltänkta anspråk på 46 miljoner i ersättning för förlust av fiktiva inkomster. Så kan man inte resonera. Område 6 är strandskyddat, så det är inte ens tillåtet att bygga så som Vasallen har tänkt sig. Simhallen har inget marknadsvärde alls som rivningsobjekt utan bara som simhall.
Så varför skulle kommunen betala någonting alls för att Vasallens fantasier inte kan uppfyllas? Det är först om en kommun sviker efter godkänd detaljplan som skadestånd kan utkrävas. Därför bör man inte godkänna en detaljplan med dåligt juridiskt underlag.
Hälsningar
Anna-Stina Apeltun"

Per sa...

Och här mitt svar:

Hej Anna-Stina, och tack för din kommentar.

Alla exploateringsavtal mellan kommuner och fastighetsägare som rör ännu ej planlagd (eller ej ändamålsenligt planlagd) mark behandlar ju framtida ("fiktiva") värden. Självfallet så finns det osäkerheter i alla sådana processer: politik, tillämpning av lagar och förordningar (PBL, MB mm).

Exploateringsavtalet ska hjälpa till att bekosta olika förbättringar som blir nödvändiga utanför fastigheten i och med att man planlägger för bostäder på området (cykelväg till Rindö torg mm).

Så det är klart att det inte rör sig om skadestånd om inte planerna ("fantasierna") kan bli verkliga. Men man behöver förhandla om avtalet. Och om Vasallen som fastighetsägare på sin sida tvingas räkna om projektet med exempelvis 10 miljoner lägre intäkter, så får det naturligtvis väldigt direkta följdverkningar på hur mycket pengar som kan läggas på ett exploateringsavtal.