Inte särskilt progressivt

"...i ett land där regeringen snart tagit bort alla progressiva delar i skattesystemet"

"...den här viktiga, rättvisa förmögenhetsbeskattningen, den som fanns då innan den här regeringen avskaffade den som de har gjort med i stort sett alla omfördelande skatter" (om skatt på besparingar)

Det här är ord ifrån Mona Sahlin i senaste Korseld, om Sverige.

Jag tappar hakan och undrar vilken verklighet Mona Sahlin lever i? Vet hon verkligen inte om att vi under 2010 kommer ha högst marginalskatt i världen? Högst i världen. Hur kan man kalla det att "snart ha tagit bort alla progressiva delar i skattesystemet", om man har det progressivaste av alla system? Känns det ärligt och verklighetsförankrat?

Och detta trots att de som råkar ut för denna världsunikt höga beskattning inte sällan har stora studieskulder och i bästa fall en rimlig förhoppning om att ha betalat tillbaka dessa i slutet av sitt yrkesliv.

Dags att reformera marknaden för hyresrätter

Idag skriver DN om "Fem punkter för Stockholm", och den andra punkten känns särskilt relevant för Vaxholm:

Stadens hyresrätter har i snabb takt omvandlats till bostadsrätter, vars pris styrs av utbud och efterfrågan. Handeln med svartkontrakt är omfattande. Männi­skor med attraktiva förstahandskontrakt hamstrar lägenheter och omsättningen på hyresrätter är därför i det närmsta obefintlig. Unga människor bor kvar hemma eller tar miljonlån. Och vem vågar bygga nytt och investera i hyreslägenheter utan avkastning?

Hyresregleringen infördes under andra världskriget som ett tillfälligt skydd mot prishöjningar. Regeringens plan att lägga fram en mer marknadsanpassad hyreslagstiftning före valet nästa år kommer därför inte en dag för tidigt.

Hyresregleringen har sedan länge spelat ut sin roll, och resultatet har blivit ett katastrofalt underskott av hyreslägenheter eftersom den omotiverat stora skillnaden i hyresnivåer mellan befintliga och nybyggda lägenheter gör att nyproduktion bara kan bli "kommersiellt" gångbart om kommuner subventionerar byggandet antingen genom kraftiga underpriser på mark eller genom att driva egna bostadsbolag där man fått marken "gratis".

Den kraftigt styrda hyresregleringen - som alltså är ett arv efter en temporär krisåtgärd under andra världskriget - gör dessutom att privata aktörer måste lägga in extra stora riskpremier i sina kalkyler eftersom man vet att man i värsta fall kommer tvingas hyra ut sina lägenheter med förlust. Och detta trots att rader av människor står på kö och faktiskt är beredda att betala hyror som är mer i samklang med vad alla de som inte är lyckliga nog att ha fått tag på ett förstahandskontrakt betalar.

Som sagt, nästa års reform kommer inte en dag för tidigt.

Världen enligt Thomas

Det är med blandade känslor man läser dagens debattartikel ifrån socialdemokraternas "ekonomiske" talesperson Thomas Östros.

För det första så kan man ju inte undgå förvånas över Östros uppenbara okunskap kring den finansiella krisens orsaker och effekter på Sverige, och orsakerna till varför vi i Sverige drabbats särskilt hårt med kraftigt ökad arbetslöshet. Östros verkar på allvar tro att den kraftigt sjunkande efterfrågan på svenska exportprodukter, framförallt i övriga OECD-länder, på något sätt är sammanknippad med att vi nu i Sverige inte beskattar arbete lika högt som tidigare! Det är en sannerligen halsbrytande idé som lanseras.

Vidare tar Östros upp Finland som exempel på ett land som klarat arbetslösheten bättre än Sverige. Med tanke på att det historiskt sett är ett nytt fenomen, är nästa slutledning... ingen särskild alls, förutom att det antagligen i Östros värld fungerar som någon allmän benchmarking som visar på att regeringen gör ett dåligt jobb.

Det här är ju tidernas självmål. De bakomliggande orsakerna till varför svensk exportindustri drabbats så otroligt hårt, är att våra stora exportföretag i osedvanligt hög grad exporterar till de rikaste länderna. Finland, med Nokia som motor utan nationellt motstycke i Europa, har en större del av sin försäljning till utvecklingsmarknader som inte drabbats lika hårt. Och dessutom en mer utpräglad TEKO-inriktning på sin export än vi har i Sverige.

Och vad beror det här på? Varför har vi i Sverige en så hög grad äldre, stora företag och enormt låg andel mellanstora företag? Hur kommer det sig att det med relativt sett få undantag inte bildats några större svenska företag andra halvan av förra seklet och början av det här? Hur kommer det sig att så få småföretagare, vilket vi ju har väldig många av, vill och klarar av att ta steget till att driva upp ett mellanstort företag?

Svaret är ju besvärande uppenbart. En företagarfientlig politik ifrån S-regerering efter S-regering har effektivt kvävt generationer av potentiella företagare. Man har konsekvent varit väldigt tydlig med att det inte ska löna sig att arbeta extra och anstränga sig utöver vad politiker och fackliga företrädare gemensamt sätter som norm.

Och på slutet så tydliggör ju verkligen Östros att det på vänsterfronten är intet nytt. Skattesänkningar är enligt Östros "ett ineffektivt sätt att skapa jobb". Och i samma stycke försöker han flirta med småföretagare och säga att det istället behövs "stimulans av småföretagsamheten". Jag tror verkligen att det vore nyttigt för Östros att åka ut i verkligheten och lyssna på småföretagare. Hur tror du att de "stimuleras" bäst? Jag lovar att det inte är med olika stöd och bidrag. Istället vill de helt enkelt få bestämma själva över lite mer av de pengar de lyckats arbeta ihop.

Över allt detta i Östros debattartikel kan man förstås förvånas och småskratta lite åt. Men den andra delen av de blandade känslorna är de man får när man teoretiskt sett föreställer sig honom som Sveriges finansminister.

Mer pengar till kommunerna nästa år

Idag meddelade regeringen att man kommer ge kommunerna ett extra stöd om 7 miljarder kronor för 2010. Det är en välkommen nyhet för många kommuner som har haft det särskilt svårt att få budgeten att gå ihop när man sett ett såpass stort fall på intäktssidan som många sett senaste året.

För oss och andra kommuner är inte det här pengar som ger oss möjlighet att spendera "extra", utan istället ger det oss en möjlighet att inte behöva dra i bromsen lika hårt som man kanske hade riskerat annars. Det ger oss också möjligheten till jämnare intäkter tills dess att ekonomin ljusnar.

Läs rapportering ifrån SvD, DN och Aftonbladet.